Skyttorp och människorna

Vi vet att Skyttorp har funnits i flera hundra år och att själva huset nu är borta. Men vad vet vi om människorna?

Genom att gräva i olika typer av källmaterial kan man skapa sig en liten bild av dem.

Skyttorp var ett torp, och i det bodde en torpare med sin familj. Torparen ägde inte Skyttorp, utan ”hyrde” det av en av gårdarna i Säby by. För att få bo där måste torparen och hans familj göra en del arbetsuppgifter åt bönderna i byn. Det kallades för att göra dagsverken. I stort sett har torpet tillhört någon av Säbygårdarna, men det finns tecken på att det också har legat direkt under säteriet Fågelsta.

1710 drog pesten genom Salem och många dog. I dödboken över Salem kan man läsa långa listor över alla som dog det året. De som god under pesten redovisas summariskt för sig. Pesten kom till Skyttorp också. Två kvinnor och två små barn dog där.

Salems första husförhörslängd (där alla sockenbor skrevs ner, hus för hus, och prästen antecknade vilka som kunde läsa sin katekes, osv) är från 1718. I Skyttorp bodde då Erik Olofsson, hustrun Anna Jöransdotter och sonen Anders Michelsson. En liten familj och det är något som inte stämmer. På den här tiden och ända till slutet av 1800-talet hade alla ”efternamn” som bestod av pappans förnamn+son/dotter. En pojke som hette Johan och hade en pappa som hette Sven, fick heta Johan Svensson (sonen till Sven). Fick Sven en flicka som hette Ingrid, fick hon heta Ingrid Svensdotter. Efternamn som bildas på det här sättet kallas patrinymikon. Gå nu tillbaka till de som bodde i Skyttorp. Sonen i torpet hette Anders Michelson. Men vad heter torparen? Jo, Erik. Borde inte sonen heta Anders Eriksson? Jo, i alla fall om det var Erik som var far. Nu kan det ju hända att hustrun Anna hade lille Anders långt innan hon gifte sig med Erik. Hon borde ha haft en man som hette Michel. Om de nu följde ”reglerna” så lär Anders inte vara Eriks son.

Åren de gick och torparfamilj efter torparfamilj bodde i Skyttorp. Ingen av familjerna bodde särskilt länge och torpet gick inte i arv. Allt detta har med ägarförhållanden att göra. De var inte stabila i Säby dit Skyttorp hörde, och då blev det inte det för Skyttorp heller.

Början på slutet för Skyttorps del var när Stockholm stad 1899 köpte Fågelsta herrgård med tillhörande marker. Fågelsta ägde Säby och på Säby marker låg Skyttorp. Alltihop tillhörde från och med 1899 Stockholms stad. Exakt när den siste torparen bodde i Skyttorp vet jag inte.

Torpet omvandlades till stattorp med statare i. De stod lägre på rangskalan än torpare. Redan från 1896 bodde statdrängar i Skyttorp. David Nilsson, den siste stattorparen i Skyttorp, flyttade ut 1910.

1909  flyttade familjen Viding in. Mannen i familjen var grovarbetare. En ny arbetarklass ersatte statarna.  Familjen ersattes av andra familjer där familjeförsörjarna registreras som grovarbetare.

1936 hade statarna lämnat torpet och istället bodde en skogshuggare där. Han jobbade för Norsborgs vattenledningsverk.

Hur länge skogshuggaren bodde i huset eller om någon bodde efter honom, det vet jag inte just nu. Kanske någon annan vet?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s