Oxhagen – torpsyn

Torpet Oxhagen hörde till Vällinge säteri. Det var säteriet som bestämde vem som fick bo i torpet. Torpet gick sällan i arv mellan far och son. Det går inte att säga hur länge torparna vanligtvis bodde på sina torp i Salem. Det är väldigt olika från torp till torp och berodde säkert mycket på vem som ägde torpet.

När torparen C Janson i Oxhagen skulle flytta stod Anders Pettersson redo att flytta in. Men först måste man göra en så kallad ”torpsyn”. Meningen med en torpsyn var allt inspektera torpet och andra byggnader som hörde till. Ägaren gick runt och granskade husen samtidigt som han noterade om det var några fel och brister. På så sätt blev det noterat vilket skick torpet var i när den nya torparen flyttade in.

1842 gjordes en torpsyn (eller ”tillträdessyn” som de kallade det på Vällinge). Den nye torparen Anders Petterson skulle inte flytta in förrän i mars 1843, men det var viktigt att ordna upp eventuella fel innan den nye torparen kom med sitt flyttlass.

En vinterdag i december 1843 traskade alltså den blivande Oxhagen-torparen Pettersson upp längs backarna till torpet. Dit kom också inspektor Blomqvist från Vällinge, som kom var Vällinges representant vid torpsynen. Vällinges ägare, major König, hade säkert annat för sig än att möta sin underlydande torpare. Torparen Janson var förmodligen redan på plats, eftersom han bodde på torpet. December är den mörkaste tiden på året, så vi får hoppas att mötet ägde under den ljusare delen av dagen så att de såg ordentligt.

Torpsynen är en spännande läsning. Den berättar så mycket om byggnaderna, hus som vi idag vet väldigt lite om eftersom de är rivna. Genom torpsynedokumentet får vi en ögonblicksbild som visar hur Oxhagen såg ut denna vinterdag 1842.

De tre männen Janson, Pettersson och Blomqvist stod på torptunet och såg sig runt. Torpstugan hade torvtak som måste läggas om innan Pettersson flyttade in. Fähuset hade brädtak som också måste bytas ut. Så var det logen. Det hade ett halmtak som skulle repareras. Torpets övriga byggnader behövde inga reparationer. Inte än i alla fall. Stallet/foderladan, källaren samt två små svinhus var nämligen i ”hjälpligt stånd”. Med själva boningshuset (torpet) räknar vi snabbt ut att det var hela sju byggnader runtom på torptunet.

Om du vill veta hur torpet såg ut inuti, så tycker jag du ska läsa hela torpsynen (klicka på någon av länkarna nedanför).

Jag har renskrivit (transkriberat) texten så att den ska bli lite lättare att läsa. Några frågetecken finns kvar, där jag inte alls kan se vilket ord det ska vara. Om någon kommer på vad som ska stå där; ta kontakt så ska jag komplettera texten. Jag publicerar en kopia av originalet, för den som är intresserad eller för de som ändå tycker att ett original är roligare att läsa. Tryck på länkarna under för att komma till önskat dokument:

• ”Original” torpsyn Oxhagen 1842 
• Oxhagen kontrakt 1842 – renskrivet