Oxhagen – människorna

Oxhagen, Salem20100402120Torpet Oxhagen syns fortfarande. Husgrunden ligger väl synlig på den lilla höjden.  Resterna av uthusen, sophögen bakom torpet, gärdsgårdarna – alla är de tydliga spår efter torparna som bodde där. Vilka var de?  Vad hette de? Hur gick det för dem? Jag blev nyfiken på småfolket i Oxhagen och gjorde en liten research. Här kommer ett litet porträttgalleri som presenterar några av torparfamiljerna i Oxhagen så som de framträder i prästens husförhörslängder. Vi har redan stiftat bekantskap med de två torpare som var med på torpsyn och skrev under ett torpkontrakt. Nu är det dags att lära känna dem lite bättre.

Torpare C. Jansson i Oxhagen – 1832-1842 
I en torpsyn från december 1842 träffade vi torparen ”C. Jansson”. Han skulle flytta från torpet. Vart tog han vägen och vem var denne Jansson?

Carl Petter Jansson ska ha fötts 1802 i grannsocknen Botkyrka. Som 30-åring flyttade han in i Oxhagen där han blev torpare. Innan han blev torpare hade han tjänat som statdräng på olika torp och gårdar i Salem. När Carl Petter flyttade in i Oxhagen 1832, kom han närmast från Vällinge säteri. Att få ett eget torp och bli torpare var förmodligen en ny och bättre chans i hans liv. Med sig på flyttlasset hade Carl Petter hustrun Maria Christina Lindquist (f. 1799 i Tyresö) och de två små barnen Anna Sophia (f. 1827 i Salem) och sonen Carl Gustaf (f. 1831 i Salem). En riktig kärnfamilj med dagens mått mätt!

Åren gick och det föddes ännu fler barn i torpet. Bara pojkar; Jan Fredric (f. 1834), Pehr NMA.0040766_statare_julita_1910_red.0040766_statare_julita_1910 Adolph (f. 1837) och Lars Eric (f. 1839). 1842 flyttade hela familjen tillbaka till Vällinge säteri, där Jansson blev statdräng igen. Om det var Janssons eget val att flytta, eller om det var godsägarens, är inte lätt att veta. Hade Carl Petter bara ett tioårigt kontrakt på Oxhagen? Eller ville godsägaren König ersätta honom med en yngre och mer driftig torpare? Kanske godsägaren såg den stora tillgången i Janssons söner. De kunde bli en god, och billig, arbetskraft på herrgården. Hustrun Maria Christina fick nog arbeta med någon slags kvinnosyssla på godset, t.ex. mjölkerska i ladugården. Familjen lämnade ett eget boende i Oxhagen, flyttade till ett boende i Vällinge och ersattes av den nya Oxhagen-torparen – Anders Pettersson.

Topare Pettersson – 1843-1865
1843 flyttade den nye torparen Anders Pettersson (f. 1805 i Fivelstad) in i Oxhagen. I husförhörslängden kallas han Persson, medan han i både torpsyn och torpkontrakt nämns som Pettersson. Det är tveklöst samma man. För enkelhetens skull kallar jag honom hädanefter för Pettersson.

Pettersson var lika gammal som Jansson. König valde alltså en 40-åring som ny torpare. Det var tydligen inte en yngre förmåga König letade efter. Varför fick Pettersson bli torpare?  Om man lusläser torpkontraktet noga ser vi att godsägaren upplåter torpet till ”Rättaren Anders Pettersson”. Med andra ord hade Pettersson redan haft en karriär och titel. En rättare var en slags förman på ett stort jordbruk eller liknande. Lite detektivarbete leder oss till Närlunda gård på Ekerö. Det var där Pettersson jobbat som rättare. Med den meriten i bakfickan, blev han betrodd att få drifta ett av Vällingetorpen.

Pettersson flyttade inte ensam från Ekerö till Salem. Han tog med sig sin lilla familj: hustrun Catharina Ljungberg (f. 1802 i St. Olai) och sönerna Carl Abraham (f. 1837 i Löth) och Axel Leonard (f. 1841 på Ekerö). Ingen i familjen var födda i Salem, men man kan nog säga att de med tiden blev väletablerade i socknen. Efter hela 22 år i torpet dog torparen Pettersson. Den 19. november 1865 drog han sin sista suck, 60 år gammal.

Pettersson hade två söner; Carl Abraham och Axel Leonard. De var i dåtidens ögon mer än vuxna när fadern dog; 28 resp 24 år gamla. En av dem tog över Oxhagen…

Sinnesrubbad
I husförhörslängden anges äldste sonen Carl Abraham som svagsint. Vad menade prästen med det? Ofta skrev man svagsint om personer som var sinnessjuka på något vis, men enligt Svenska Akademiens ordbok kan det också betyda att en människa var osäker, obeslutsam, vacklande eller svårmodig. Prästen gjorde senare en anteckning om att Carl Abraham där han faktiskt använde ordet sinnesrubbad. I efterhand vet vi inte riktigt vad prästen menade, men vi får nog anta att Carl Abraham var en annorlunda person och att han betraktades som udda av sin samtid.

Knasig eller ej; gift blev han ändå. Pigan Christina Catharina Lindgren, från Solberga i socknen, blev hans hustru 1863. Den svagsinte Carl Abraham fick ett kontrakt på torpet Ängstugan under Vällinge, och bildade familj där. Torpstugan fylldes med flera barn, men 1876 flyttade hela familjen från Salem till Tveta utanför Södertälje.

Makaber och olycksdrabbad
Den yngre brodern Axel Leonard slog till och gifte sig med en av pigorna på torpet Oxhagen: den då 16-åriga Christina Catharina Gustafsdotter. Hur underligt och makabert det än kan låta, så gifte sig de exakt samma dag som brudgummens far och torparen Anders Pettersson låg för döden och dog: 19 november 1865.  Kanske var det denna udda sammanblandning av giftermål och död, som gjorde att det gick som det gick för det unga brudparet…

Axel Leonard blev den nye torparen i Oxhagen efter sin far. Redan i februari 1866, fyra månader efter giftermålet, nedkom Christina med parets dotter Charlotta Theresia. Lyckan varade inte länge. Den lilla blev hastigt nöddöpt av sin farmor. Nöddop kunde ges till spädbarn som var så svaga att man inte trodde att de skulle överleva. Trots nöddop överlevde inte den lilla. Charlotta Theresia fick bara leva ett par veckor innan hon dog av slag. Som om inte det var nog, så dog även torparhustrun Christina i april. Det ligger nära till hands att tro att hon dog i förbindelse med förlossningen, men i dödboken står att dödsorsaken var ”torsk”. Jo, det står faktiskt så. Efter lite letande har jag hittat en sjukdom som hette så i gamla dagar. Torsk ska ha varit namnet på en svampinfektion som fanns i munnen. Torsk var vanligast bland spädbarn och den verkar inte ha orsakat dödsfall, inte ofta i alla fall. Kanske dog Christina av något annat. Eller skrev prästen fel? Skulle det ha varit ”torsk” på spädbarnet Charlotte Theresia och ”slag” på modern?

Vad nu än dödsorsakerna var, blev Axel Leonard änkling bara 25 år gammal. Han satt i Oxhagen med sin gamla mamma. Men så ändrades livet – igen.

Strålande tider, härliga tider
Axel Leonard var inte änkeman så länge. Redan sommaren 1868 gifte han om sig med Lovisa Gustafva Johansdotter (f. 1849) som var piga i Solberga. Bara ett halvår senare kom deras första barn till världen. Och det var inte det enda barnet de fick. Under en 25-årsperiod (1868 – 1892) fick paret hela 12 barn och alla barnen nådde vuxen ålder!

flyttlass_NM_0280433

Flyttlass. Hjalmar Arleman. Nordiska museet; NMA.0280433

Efter bara några år som torpare i Oxhagen flyttade flyttade Axel med sin stora familj från Oxhagen 1873 och in i ett av  Bergaholmstorpen. Han blev torpare i Stora Hästhagen, nära sjön Tullan. Där bodde familjen både länge och väl. 1907 packade de sina saker en sista gång och flyttade till Niklasberg i Södertälje. Var det ligger vet jag inte, men Axel Leonard blev med tiden ägare till fastigheten.

1919 dog den före detta torparen Axel Leonard Andersson i Södertälje. Han blev hela 78 år gammal. Släkten levde vidare. Med så många barn som Axel och Lovisa hade, borde det finnas en och annan ättling till dem än idag. Kanske är de närmare än vi tror…

Källor:
Det mesta av källmaterialet har jag fått tillgång till via internett. Länkar i texten leder direkt till källan och refereras inte till specifikt i listan nedanför.
Bilderna är hämtade från bl.a. Digitalt Museum och jag refererar till ett föremålsnummer i bildtexten. Sök på numret i Digitalt Museum och du kan få mer information om bilden. Några av bilderna har jag tagit själv och då står mitt namn som fotograf. Övriga bilder har referanser i bildtexten.

2 thoughts on “Oxhagen – människorna

    • Kul att du gillar det! Det är väl värt besväret att ge småfolket lite kött på benen. Och extra kul när någon uppskattar det! Tack!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s