Ettan eller Oxhagen no. 1

Ettan, eller Oxhagen no. 1 som det formellt hette, är det Säbytorp som verkligen har varit en utmaning att kartlägga. Det krävs mer än en bloggrad för att förklara hur det hela hänger ihop – eller hur jag tror att det hänger ihop. Jag tror nämligen att Oxhagen no. 1 (Ettan) och det gamla torpet Prästboda, är ett och samma torp.

Vi börjar med det gamla torpet Prästboda. Prästboda var ett mycket gammalt torp. Det fanns redan på 1700-talet. Långt senare, 1873, flyttade torparen Anders Gustaf Carlsson in i torpet med fru och sex barn. Även om Carlsson bodde i torpet Prästboda, så tycks han inte ha varit torpare särskilt länge. I kyrkoböckerna ändras hans yrkestitel från ”torpare” till ”arbetskarl”. Vid den här tiden, dvs. i slutet på 1870-talet, så ägdes Prästboda av Fågelsta säteri. Det är möjligt att Fågelsta hellre ville att Carlsson skulle jobba direkt för säteriet, istället för att ägna allt för mycket tid på att odla och skörda marken på det lilla torpet.

Plötsligt bytte torpet Prästboda namn. I kyrkoboken för perioden 1876-1880 strök prästen, eller klockaren, över torpnamnet Prästboda och ändrade det till Oxhagen no. 1. Samtidigt uppstod det två nya torp med nästan samma namn; Oxhagen no. 2 och Oxhagen no. 3. Det hela verkar lite opraktiskt, men det är kanske inte konstigare än att vi idag har gatunamn som Svampstigen 1, 2 och 3.

I Oxhagen no. 1, det som förr hette Prästboda, bodde fortfarande Anders Gustaf Carlsson med sin familj. Det styrker mig i tron att de båda torpen var ett och samma ställe. Det skulle givetvis kunna vara så att Prästboda rivits, ett nytt torp byggts upp och att Carlsson med familj flyttats dit. Jag tror dock att sannolikheten för det är liten, med tanke hur det hela har dokumenterats i kyrkoboken.

Som sagts bodde Carlsson i Oxhagen no. 1, men han var varken torpare eller arbetskarl längre. Trots att Carlsson bara var 48 år blev han och hans familj ”inhyses” i torpet. I och med att hans torpargärning var slut, hade han heller inte längre något ansvar för torpet. Någon annan var tvungen att ta över torpet. Denne ”någon” blev i det här fallet Anders Gustafs äldste son Carl Gustaf.

För 1877 kom den 23-årige Carl Gustaf tillbaka till torpet. Han hade lämnat barndomshemmet Prästboda för att jobba på andra torp och gårdar i Salem. När Carl Gustaf blev torpare så var det i Oxhagen no. 1, och alltså inte i Prästboda. 

Under en dryg tioårsperiod verkar allt gå sin gilla gång i torpet. Carl Gustaf är torpare och bor ihop med sina föräldrar och syskon som alla är inhyses. Men plötsligt börjar det hända saker. Så här står det i kyrkoboken om torparen Carl Gustaf Anderssson: ”bor och är skriven vid Källtorp 10/11 1885 såsom torpare”.  Precis det samma står det för de andra i familjen, med skillnaden att de är noterade som inhyses. Källtorp var ett torp som också ägdes av säteriet Fågelsta och det låg ute på Männöhalvön. Eftersom bägge torpen ägdes av Fågelsta, kan man lite förenklat säga att de som bodde i torpen var säteriets ”hyresgäster”. Källtorp hade just blivit ledigt. Torparen där flyttade i början av november 1885, bara några veckor innan Carl Gustaf och de andra flyttade in. De bägge torpen kan ha varit en bricka i Fågelstas resursplanering, dvs. att säteriet tyckte att det var viktigare med en torpare på Källtorp än i Oxhagen no. 1. Eller bad torparen Carl Gustaf godägaren om att få flytta till ett större och bättre torp, med närhet till Bornsjön där han kunde fiska?

Det blir inte mindre förvirrande av att det finns en anteckning i kyrkoboken om att gamle Carlsson med familj flyttar från Oxhagen no. 1. Det står uttryckligen de inhyses i torpet flyttar ut till Källtorp den 17/11 1887. Först trodde jag att de ändå hade bott kvar i Oxhagen no. 1 och inte i Källtorp. Men antagligen är det här ett flyttlass i teorin. Bara ett halvår tidigare hade torparen och sonen Carl Gustaf (som bodde i Källtorp), insjuknat och dött. Den 4 juni 1887, bara 33 år gammal, drog Carl Gustaf sin sista suck i lunginflammation. Kvar i Källtorp är då bara hans föräldrar och syskon och de är bara inhyses. De bodde ensamma i Källtorp flera år, helt tills en ny torpare flyttade in 1892.

Vad hände med Oxhagen no. 1? Hela familjen Carlsson och torparsonen Carl Gustaf verkar ha flyttat till Källtorp i november 1885. Så vitt jag kan se i kyrkoböckerna, så flyttar det aldrig in några andra i torpet. Huset övergavs och användes inte längre, i alla fall inte som permanent bostad. Det betyder i och för sig inte att huset var helt obebott eller att det var rivet. Säteriet Fågelsta kan t.ex. ha använt det som kortvarig bostad för sina säsongsarbetare eller andra tillfälligt anställda, men personligen tror jag faktiskt att torpet revs.

På en karta över Fågelsta säteris ägor från 1902, så finns det nämligen inget torp som heter Oxhagen no. 1. Det finns inte heller något torp som heter Ettan eller Prästboda. Däremot förekommer namnet Prästboda på olika åker- och ängslappar, som alla låg precis runt den plats där grunderna efter torpet Prästboda ligger idag. Men kartan ger också upplysningar om ”Ettans gärde”. Gärdena angränsar till det torp som på kartan från 1902 kallas för Tvåan. Om teorin om att Oxhagen no 1, Ettan och Prästboda är samma sak, varför ligger då Ettans gärden så långt ifrån Prästbodas gamla marker?

Frågorna är många. Är vi överhuvudtaget nära ett svar? Är Oxhagen no.1, Ettan och Prästboda samma torp? Jag tror att man måste undersöka de andra Oxhagen-torpen (no.2 och no. 3) först och sedan jämföra deras öden med Oxhagen no. 1 innan man kan komma närmare ett svar. Spännande utmaning!

 

 

 

 

Källmaterial:

Lanmäterimyndigheternas arkiv, Stockholm:

  • Salem, Akt 78 Fågelsta säteri med underlydande hemman, arealavmätning, 1902

Salems kyrkoarkiv:

  • Husförhörlängder, 1871-1895 (AI:19-23)
  • Församlingsböcker, 1896-1914 (AIIa: 1-2)
Tryckt material:

Collmar, Magnus, red. (1973): Salemsboken

Silén, Stig , red.(2004): Från Skyttorp till Vreten. 27 försvunna torp och gårdar i Salem, del 1 (söder).

 

 

 

2 thoughts on “Ettan eller Oxhagen no. 1

  1. Även om det hela är lite förvirrat har du uttryckt dig tydligt. Det här är första gången jag läser att syskon är inhyses hos en bror, gamla föräldrar som inhyses har jag sett oftare. Varken Carl Gustaf eller hans syskon var gifta antar jag.
    Din forskning är intressant, jag gissar att det blir klarare med tiden när du forskar vidare. Blir inspirerad att göra djupdykningar i torp i min egen hembygd men där finns inga gods med god koll på sina torp.

  2. Tack! Ja, du antar helt rätt: ingen av syskonen var gifta. En syster hade visserligen två oäkta barn, men bodde ändå hemma och var piga åt sin bror. Så det hela är lite annorlunda – inte helt A4 för att uttrycka sig lite modernt🙂 Kan verkligen rekommendera lite torpforskning – det är många människoöden som väntar på dig!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s