Torpet Fredriksberg – eller – alla goda ting äro två

Eriksberg. Salem. Foto: Kari Ansnes, nov. 2013.

Torpet Eriksberg, Salem. Foto: Kari Ansnes, nov. 2013.

Alldeles, alldeles nära Salem centrum finns ett bostadsområde med adressen Fredriksbergsvägen. Vägen har fått sitt namn efter ett gammalt torp som hette Fredriksberg. Man skulle kunna tro att torpet låg precis där bostadsområdet ligger i dag. Men så är det inte. Torpet Fredriksberg låg ungefär nedanför Snickarstigen 34 och 35 ligger i dag. Det var ett torp som hörde till Söderby gårdarna. Där bodde det folk helt fram till slutet av 1800-talet. Det hade det gjort ända sedan 1789 då torparen Jonas Larsson och hans Stina flyttade in från Adelsö.

Nu ska jag inte alls berätta om det Fredriksberg som låg vid det som skulle bli Snickarstigen. Det fanns nämligen ett Fredriksbergstorp till, och det är om det här mer ”okända” torpet Fredriksberg jag ska berätta om här. Historien får ett överraskande slut, så följ med!

Att forska på torp är roligt, men inte alltid lika enkelt. Börjar man att jämföra olika typer av material kan man bli väldigt osäker på vad som egentligen stämmer. Hur många vet t.ex. att det fanns ett Fredriksberg? Eller, hur många vet att det fanns två Fredriksberg? För att få veta mer om det, måste man helt enkelt gå till källorna. Av nyfikenhet måste jag bara ta reda på mer om Salems bägge torp som hade samma namn.

Det som först väckte mitt intresse var några uppgifter i ett sockenstämmoprotokoll som skrevs för 300 år sedan. Den 13 oktober 1776 tog ägaren till Skårby och Hallinge, kapten Adam Fredrik Klingstedt, upp följande på sockenstämman:

”Recommenderade hr Capitain Klingstedt gla usla gubben i Fredriksberg icke alenast at få fattigdel utan ock, så snart fattigstufwan kan blifwa färdig at få der blifwa intagen, efter han ock nu blir huswil, då torpet skal förläggas och husen borttagas, som bewiljades.”

Intressant! Här meddelade kapten Klingstedt att han tänkte ta bort alla byggnader på

Salems ålderdomshem i Rönninge 1921, senare tiders fattigstuga. (Salems hembygdsförening, se_ab_sahf_LX2000-0090)

Salems ålderdomshem i Rönninge 1921, senare tiders fattigstuga.
(Salems hembygdsförening, se_ab_sahf_LX2000-0090)

torpet Fredriksberg. Marken runt om torpet, den skulle gå tillbaka till Skårby. Klingstedts dilemma var att det bodde folk i torpet. Och eftersom Klingstedt hade ett ansvar för de människor som bodde i stugorna på hans ägor, måste han se till att de fick någon annanstans att bo. Kaptenen kom på att det var bäst om den ”gamla usla gubben” i torpet fick flytta till fattighuset så fort det var färdigbyggt. Fattighuset blev färdigt lite senare samma år. Salems nya fattighus kunde ”välkomna” de av socknens invånare som det stod sämst till med.

Vem var den gamla och ”usla” gubben i stugan Fredriksberg? Han som närmast vräktes från sin bostad för att så hamna på fattighuset. Mycket tyder på att det var änklingen Erik Nilsson. Han var född 1714 och hade bott tio år i torpet. När han blev avvisad från Fredriksberg, var han enligt dagens mått mätt inte särskilt gammal. Endast 62 år gammal blev han placerad på Fattighuset. På något sätt tycktes han ha haft det ganska bra där, för där bodde han från och till i mer än 20 år, tillsammans med andra sjuka och fattiga. 1797 dog han, 74 år gammal.

Erik Nilsson måste alltså flytta från torpet Fredriksberg för att det skulle rivas. Det var det kapten Klingstedt hade bestämt och meddelat socknen på en sockenstämma. Fredriksberg låg någonstans på Skårby och Hallinge ägor, en bra bit från det Fredriksberg som kom att byggas på Söderby ägor. Kapten Klingstedts Fredriksberg var inte speciellt gammalt. Första spåret efter torpet hittar man i husförhörslängden. 1763 höll Salemsprästen Johan Gustav Een ett husförhör i Västerhallinge rote. Då var det första gången ”nybygget Fredriksberg” nämns i kyrkoböckerna. Torparen Olof Olofsson med fru och barn hade flyttat in. Vilka de var och var de kom ifrån, det brydde sig inte prästen om att anteckna. Han tyckte nog att det var mycket, mycket viktigare att ta reda på om de kunde läsa högt ur Lutersk lilla katekes. Prästen noterade därför att torparhustrun Anna läste ”försvarligt”, dvs ganska bra.

Åren mellan 1763 och 1776, så flyttade det familjer in och ut i Fredriksberg. Den sista torparen Anders Persson flyttade ut 1775. Då hade han och hans familj bara bott där ett år. Året innan, 1774, kom han från Skårbyvreten som var ett annat torp som hörde till Skårby gård.

Torparfamiljen Persson och den gamla änklingen Eric Nilsson flyttade ut ungefär samtidigt, men åt olika håll. Och så blev äntligen torpet Fredriksberg tomt och därmed rivet. Eller?

Något måste ha hänt. Efter att ha stått tomt ett år, så fick socknens skomakare Erik Rosenberg erbjudande om att flytta in i Fredriksberg. Rosenberg flyttade in 1777. Och där bodde han med sin familj i nästan tio år innan familjen flyttade vidare till Fittja.

Fredriksberg verkar inte alls ha blivit rivet. Tydligen fanns det fortfarande hus kvar vid torpet. Det verkar som om kapten Klingstedt hade kommit på andra tankar och struntat i att riva Fredriksberg. Eventuellt beror det på att Klingstedt sålde sina egendomar i Salem 1778. Då sålde han Skårby, Västerhallinge, Österhallinge och alla torp och backstugor som hörde till. Kanske blev det inte lika viktigt för honom att komma åt Fredriksbergs mark som han hade tänkt. Eller ville kaptenen bara slippa att ha ansvar för den gamla usla gubben i Fredriksberg och ”låtsades” som om han ville komma åt torpets mark? Ingenting av det här kan vi veta säkert, men man kan ju alltid gissa.

Nästa gång Fredriksberg blev folktomt, var när sockenskomakaren Rosenberg och hans familj 1787 flyttade vidare till Fittja. Skomakarens flytt sammanfaller med att gårdarna Skårby och Österhallinge, på vars marker Fredriksberg låg, 1788 såldes till de ogifta systrarna Tersmeden. Fredriksberg revs inte, men i kyrkoböckerna skrev prästen in att torpet var ”öde”. Och öde förblev det helt fram till 1792.

1792 blev det en ändring på torpet. Då flyttade Erik Fagerström med familj in. Men torpet han flyttade in hette inte längre Fredriksberg. Nej, det hade plötsligt bytt namn till Eriksberg. I kyrkoböckerna strök man nämligen över den första delen av Fredriksberg och ersatte den med Eriksberg.

Fredriksberg blir Eriksberg (Salem, husförhörslängd 1791-1799, s. 86)

Fredriksberg blir Eriksberg (Salem, husförhörslängd 1791-1799, s. 86)

Betyder det att scoutstugan Eriksberg, som ju ligger på Hallinges mark, egentligen är det gamla torpet Fredriksberg? Mycket tyder faktiskt på det. I vanliga fall när torp försvinner, så strök prästen över hela sidan i kyrkoboken. Här strök han bara ut en liten del av torpnamnet. Och som sagt, det ligger i precis samma rote som Fredriksberg gjorde.

Men varför skulle man ändra namnet Fredriksberg till Eriksberg? Det är ganska snarlika namn. Kanske vi ska hoppa tillbaka där vi började, dvs med det ”nya” Fredriksberg som låg där Snickarstogen ligger idag, det torpet som hörde till Söderby gårdarna. Det byggdes 1789, samtidigt som det gamla Fredriksberg låg öde. Kan det vara så att ägarna till Söderby tänkte att namnet Fredriksberg var ”ledigt” och döpte sitt nya torp till samma namn? Och när det gamla Fredriksberg plötsligt inte var öde längre, kunde det lika gärna döpas om till Eriksberg; Erik efter den nye torparen i huset, Erik Fagerström?

Eriksberg i Salem. Foto: Kari Ansnes, 2013.

Eriksberg i Salem. Foto: Kari Ansnes, 2013.

Kanske är det faktiskt det gamla torpet Fredriksberg som lever vidare i det som idag är scoutstugan Eriksberg? Är den lilla rödmålade stugan med gröna fönsterluckor och tegeltak, är det verkligen det gamla Fredriksberg? Fundera på det, när ni susar förbi på E4:an och ser upp mot den lilla stugan Eriksberg som ligger uppe i skogsbrynet! Och tänk på den ”gamla usla gubben i Fredriksberg”

Källor:
Salemsboken, red Kurt Blomberg 1973.
Från Skyttorp till Vreten, 27 försvunna torp och gårdar i Salem del I (söder). Red. Stig Silén (2004)
Husförhörslängder, Salem socken

7 tankar om “Torpet Fredriksberg – eller – alla goda ting äro två

  1. Hej Kari! Tänk vad kyrkböcker kan berätta, speciellt när man är en duktig detektiv som du. Något för hembygdsföreningens ”torpletare” att fundera över.
    Hälsningar
    Agneta Widén

  2. Hej Kari! Mycket intressant läsning! Själv är jag hembygdsforskare med forskning efter torplämningar. Senaste var torpet Mossen; hittade en fin flaska och ett unikt taktegel. Har gamla foton från Oxhagen, Rothugget, Iselboda och Ersboda. Vill komma i kontakt med dig via E-post. bo.sigerlov@telia.com MVH Bosse Sigerlöv.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s