Gåtan Hellstrand och den okända skolan

Bodde arrendator Hellstrand bakom dessa väggar? Fogelsta säteri, 1930, fotograf okänd

I ett tidigare inlägg skrev jag om en liten okänd skola vid Fogelsta. När jag hade skrivit inlägget, blev jag så nyfiken på att hitta mer om människorna som drev skolan. Jag ville veta vem arrendator Hellstrand var och varför någon startade en skola i vår lilla socken Salem.

Jag började med att gräva i Salems kyrkoböcker. Hellstrand satte ju in sina annonser om gosspensionen i Stockholms Postenåren 1827 och 1828. Jag sökte fram en husförhörslängd från den tiden. Efter en god del bläddrande, och efter att drängar och pigor, trädgårdsmästare och statare, passerat revy, dök han äntligen upp: arrendator Carl Hellstrand, född 1783 i Årdala socken (i Flen Södermanland). Där var hans pappa inspektor (förvaltare) på en gård som hette Spårkullen. Då hette familjen Helgstrand i efternamn. Bokstaven ”g” i namnet försvann under resans gång.

Hellstrand kommer till Fågelsta

När vår Carl Hellstrand flyttade till Fågelsta hade han alltså haft en far som var förvaltare på en gård. Då var det kanske inte så konstigt att han själv också strävade efter att komma någonstans i världen. Hellstrand ”arrenderade” Fågelsta. Det betyder att han hyrde marken runt herrgården av den som egentligen ägde Fågelsta. Hellstrand hade därför ett kontrakt med själva ägaren, som vid den här tiden hette ??. Om Hellstrand bodde i själva herrgården, eller i ett annat hus på egendomen, det är svårt att säga. Det är möjligt att ?? själv ville ha tillgång till det fina huset och att Hellstrand fick bo i en flygel eller annat hus som låg nära huvudbyggnaden.

Den stora familjen Hellstrand

Hellstrand bodde inte ensam på Fågelsta. Förutom alla pigor, drängar och statare hade han hade en ganska stor familj. Förutom fru och barn, bodde hustruns pappa och hennes två systrar också där. Carl Hellstrands fru hette Maria Elisabeth Burström och hon var född i Finland. Finland var vid den här tiden ett ryskt storfurstendöme. Kanske var det därför Marias släktingar valde att flytta till Fågelsta? För att komma ifrån Ryssland? Jag ska inte dra några paralleller med det som sker mellan Ukraina och Ryssland just nu… Jag nöjer mig med att konstatera och anta att hustrun Maria med familj sannolikt var finlands-svenskar med svenska som modersmål och att de alla förstod varandra när de talade.

Carl och Maria Elisabeth Hellstrand hade fem barn. Det femte och yngsta barnet var en flicka. Hon fick det lite udda namnet Qvintiliana. De som är bevandrade i latin, vet att quinque är det latinska räkneordet för fem (jämför t.ex. med en kvintett som har fem musiker i ensemblen). Alltså: barn nummer fem fick namnet ”fem” (men på latin).

Lärarna i ”gosspensionen”

Kärnfamiljen Hellstrand flyttade till Fågelsta 1825, bara några få år innan annonsen om gosspensionen sattes in i Stockholms Posten. Då kom de från Tyresö, som är en annan kommun söder om Stockholm. Allt det här med familjen Hellstrand är intressant, men ännu roligare var det nog att hitta uppgifter om att det också bodde en lärare på säteriet! Tillsammans med hela den utökade versionen av familjen Hällstrand, finns informatorn och gymnasisten P.G. LIndberg. En informator är ett gammalt ord för lärare, som undervisade bättre bemedlade (ekonomiskt välstående) barn i hemmet. Läraren på Fåglesta Informator Lindberg flyttade till Salem samtidigt med famlijen Hellstrand, på samma dag och från samma ort. Här finns en tydlig koppling. Var det så att Carl Hellstrand hade det här med skola som något han tjänade pengar på vid sidan om arrendet vid Fågelsta? En extrainkomst? Tog han helt enkelt med sig Lindberg för att fortsätta sin skolverksamhet i Salem? Informanten Lindberg bodde inte kvar på Fågelsta så länge. Redan i september 1827 flyttade han ut och vidare till den stora lärdomsstaden Uppsala. Hellstrand var inte rådlös. Han ersatte genast  Lindberg med en student från Uppsala, Anders Wallin. Han stannade i två år och flyttade till Stockholm i oktober 1829. Därefter tycks Fågelsta inte längre ha några lärare eller studenter. Kanske upphörde skolverksamheten då? Det verkar inte ha kommit några fler annonser i samtida tidningar. 1830 flyttar Hellstrand med hela sin stora familj till Ingarö. Mån tro om han fortsatte undervisningsverksamheten där? Den som söker, den finner – blir det du?

 

Källor:
Salems kyrkoarkiv; husförhörslängder, 1826-1830, mm (A1:10)
Wikipedia

 

Uppfostringsinstitut för pensionärer?

NMA.0057926Ibland är det riktigt roligt att läsa gamla tidningar. Och ännu roligare blir det om de är från 1800-talet. Nyheterna är inte dagsfärska, men ger en bild av hur folk hade det där och då.

I går satt jag och bläddrade igenom Stockholms Posten. Stockholms Posten grundades redan 1778 och lades ner ca 50 år senare, 1833. Tidningen innehåller både inrikes och utrikes nyheter – samt annonser. Och det var här jag första gången stiftade bekantskap med en för mig helt okänd skola i Salem. Läs mer

Catharina och Hulda belönas av Kungliga Patriotiska Sällskapet

Kungliga Patriotiska sällskapet har delat ut hedersbelöningar i över 200 år. Nu undrar ni säkert vad det här har med Salem att göra. Men det finns faktiskt några kopplingar.

Då, precis som idag, kunde man skicka in en ansökan till sällskapet där man föreslog en person som förtjänade en belöning, t.ex. för lång och trogen tjänst.

Generalskan Eva Piper på Viksberg säteri tyckte att ladugårdspigan Katarina Persdotter på Viksberg borde få en uppmuntrande belöning efter att ha jobbat hos henne i 15 år. Läs mer

Vad betyder Salem?

Jag kommer från Salem. Salem är namnet på en kommun och en socken utanför Stockholm. Men vad betyder Salem? Och var kommer namnet ifrån?

I senare tid har man trott att namnet Salem är hämtat från bibeln. På sätt och vis stämmer det. Fast egentligen stämmer det inte alls. Hur hänger det ihop? Läs mer

Idag är den stora flyttdagen

flyttlass_NM_0280433Nej, jag ska inte flytta än. Hade jag däremot levt för ca 150 år sedan och dessutom varit piga, då hade jag varit tvungen att flytta exakt just idag. Så var nämligen bestämt i den så kallade ”legostadgan”. Den 24 oktober blev därför den stora flyttdagen i Sverige under 1800-talet.

Den senaste legostadgan från 1833, var en bestämmelse som reglerade arbetsförhållandet mellan tjänstefolk och deras arbetsgivare. Ordet ”lego” betyder här att man betalar eller hyr någon som kan utföra en tjänst för pengar (jämför t.ex. att leja någon, att vara legosoldat, osv.). Tidigare hade den stora flyttdagen infallit under Mickelsmäss, den 29 september, som var en stor religiös (och praktisk) helg för alla i Sverige.

Gällde stadgan i Salem också? Jadå, i högsta grad. Den gällde i hela Sverige. Alla tjänstehjon skulle flytta den här dagen. Frågan är om våra pigor och drängar i Salem och deras arbetsgivare brydde sig om att följa bestämmelsen.

Jag bara måste undersöka hur laglydiga bönder och torpare var i Salem. En djupdykning i kyrkomaterialet gav svar. Som fallstudie valde jag Oxhagen, som vi redan vet en hel del om. Och ser man på! Oxhagen-torparnas pigor och drängar, tjänsteflickor och tjänstegossar flyttade precis den 24 oktober. Varje år upprepades det. Gammalt tjänstefolk flyttade – nytt kom in. Det är nästan med kuslig precision alla tog sina få tillhörigheter och vandrade vidare till och från sina arbetsplatser.

Med lite fantasi kan man tänka sig hur det måste ha sett ut på våra skogsstigar och slingrande grusvägar den här dagen för 150 år sedan. Fullt med folk i rörelse. Några gick ensamma, andra vandrade tillsammans genom skogarna. Arbetsgivare skulle ta emot nytt tjänstefolk, tjänstefolket skulle träffa sina nya arbetsgivare. Hoppet om att få det lite, lite bättre än hos den förre bonden eller torparen, fanns helt säkert där. Under förflyttningen samlades man för att prata lite och träffa gamla och nya bekantskaper. Under de här officiella flyttdagarna passade man nämligen på att anordna marknader. Förutom handeln, var marknaderna en utmärkt anledning till att festa. Den yngre generationen passade på att roa sig innan allvaret hos en ny bonde, godägare eller torpare började. Om ett år var det dags att flytta på sig igen…

Att den 24 oktober var en allmän flyttdag, är till och med dokumenterat i sånger. Eller vad sägs om en truddelutt som heter ”En pigas visa i oktober”. Här kan man följa pigans slit hos sitt herrskap, hur hon flyttar i oktober och hoppas på bättre tider. Följ den här länken, flytta fokus lite neråt på sidan och kika sedan lite längre ner på sidan. Där ser du texten till visan ”En pigas visa i oktober”. Är man modig och inte rädd för att förstöra sitt absoluta gehör, går det bra att klicka på den röda skriften som säger ”melodin i mini format”. Det kommer att strömma ”vacker” (nåja) musik och man kan själv leva sig in i texten och låtsas man är pigan och sjunga med.  Lycka till!

Här är länken till text och musik: http://www.dagensvisa.com/minata/dav/dav_11_mar.html

Källor: